Att sitta i styrelsen för en bostadsrättsförening är alltid inte helt lätt. Det vilar mycket ansvar på styrelsen och det är många som vill tycka till om styrelsens arbete. Man får höra både det ena och det andra. Och som bekant är det mest klagomål. Vet inte om jag berättat det men jag blev utsedd till ledamot i styrelsen för bostadsrättsföreningen jag är med i på det senaste årsmötet. Jag är nämligen av åsikten att om man bor i en bostadsrätt bör man någon gång vara med i styrelsen och bli insatt i hur det fungerar. Det är alltför många som klagar utan att veta hur saker förhåller sig. Och är man inte beredd att ta ansvar ska man egentligen inte bo i en bostadsrätt.
I styrelsen tar vi beslut om föreningens gemensamma åtaganden. Vi har koll på föreningens leverantörer och hantverkare och ibland gör vi upphandlingar på sådant som behöver åtgärdas, det kan vara ett soprum som behöver saneras, ett nytt cykelställ som behöver köpas in eller en vattenledning som gått sönder. Ja, det är både stora och små saker. Senast i somras fick vi ta ställning till om trapphuset skulle målas om. Färgen på väggarna hade flagnat sedan länge och nu var det dags. Vi begärde in offerter och fick tips av medlemmar i föreningen på målarfirmor de själva använt och som de var nöjda med. Det landade i att vi anlitade en målarfirma i hägersten, Måleristudion AB. Och jag har aldrig varit med om att medlemmarna varit så nöjda. “Vilken förändring!”, “Vilket schysst trapphus!” var några av kommentarerna efteråt. Nu är det bara glada miner när man träffas i trapphuset. Även om det är klagomål ibland, orättvisa sådana allt som oftast, överväger ändå känslan när man får positivt beröm. Och då kan man tänka sig att sitta kvar i styrelsen ännu ett år.